“No matter how you feel: Get up, dress up, show up and never give up”
När jag var fjorton och tyckte otroligt synd om mig själv köpte jag en sweatshirt med jordgubbar på. Den var ful och illasittande men jag resonerade som så, att om man har en sweatshirt med jordgubbar på går det inte att vara ledsen. Det visade sig att det går hur bra som helst.
Även om just jordgubbströjan var mitt eget hittepå baserade det sig på en seglivad föreställning om att vi kan lura oss själva att må bättre genom att se bättre ut. Känner du dig nere? Testa ett rött läppstift! Har din livspartner dött? Gå till frissan! Har du råkat äta den förbjudna frukten och blivit bannlyst från Eden? Släng bort ditt gamla fikonlöv och testa en raffigare outfit!
Enligt alla veckotidningar jag någonsin har läst är det bästa man kan göra för att bli lycklig att gå ner i vikt, köpa ett nytt rouge, klippa gardinlugg och testa att ha en isbit på tungan när man går ner på en kille. Och det hade ju såklart varit superbra tips, om de inte var så himla dåliga. Du kommer hata din kropp oavsett hur du ser ut, is på könsorganet är INTE skönt och oavsett hur mycket du fixar dig på morgonen kommer du må precis lika dåligt under dagen.
Om man tror att det går att lura sin hjärna att inte ha ångest genom att piffa till sig lite extra så kan man aldrig ha träffat en hjärna. Hjärnors främsta talang är att framkalla ångest. Det spelar ingen roll hur du lever ditt liv, för din hjärna ligger alltid i bakhåll. Har du äntligen blivit mamma? Förlossningsdepressionen kommer som ett brev på posten. Har du landat jobbet du strävat efter hela ditt liv? Får det lov att vara lite Imposter Syndrome? Är du ihop med ditt livs kärlek? Varsågod, här får du en släng omotiverad oro över att de ska lämna dig för någon annan som gör dig så svartsjuk och oresonlig att de faktiskt till slut lämnar dig för någon annan.
Och aldrig har väl folk haft mer ångest än de har just nu? Alla sitter hemma, utan jobb, utan social interaktion men med ett oroväckande sug efter att antingen ta livet av sig eller att börja med TikTok. Jag vet inte vilket som är värst. Det enda jag vet är att ditt yttre inte kan påverka ditt inre.
Jag rekommenderar istället en helomvändning. Ge upp. Låt det inre påverka det yttre. Tillåt dig själv att se exakt lika gräslig ut som du känner dig. Löp linan ut och bär en snara om halsen som den störiga fågeln i Kalle Ankas Julafton, den som ingen någonsin sagt “en sån skulle man ha” om. Låt alla se din dödsångest, din korttidspermittering och din oro över din astmatiska mormor med ett BMI över 40. Du kommer må exakt likadant, men du kommer i alla fall inte behöva lägga pengar på sweatshirts med jordgubbar på.
Text: Clara Kristiansen Bild: Pinterest såklart, vad trodde ni?
Lämna ett svar